Andra advent: Guds rike är nära
Författare: Magnus Myrberg, lärare och teol. kand.
Tredje årgångens texter:
Jeremia 33:14-16
Hebreerbrevet 10:32-39
Markusevangeliet 1:14-15
Sanningen är fängslad. En grundlös invasion av ett grannland kallas för en militär specialoperation och motiveras som en kamp mot nazism. Civila mål attackeras skoningslöst och systematiskt. Bilder av och berättelser om tortyr och övergrepp når oss från befriade städer och byar.
I Sveriges riksdag står en nyvald ledamot för landets idag näst största parti och framför åsikten att klimatkrisen saknar vetenskapligt stöd. Ledamoten får öppet och tyst stöd från sin partiledning, men också från andra partier som utgör den nya regeringens demokratiskt valda underlag. ”Jag har inte sett något vetenskapligt stöd för att det är så här och nu”, säger partiledaren. Även den vetenskapliga sanningen är fängslad.
Vi lever i en tid och värld som hämtad ur George Orwells roman 1984. När jag skriver det syftar jag inte främst på den digitala erans oroväckande potential att kratta manegen för ett storebrorssamhälle. Nej, jag tänker snarare på bokens nyspråk, med ständiga manipulationer av sanningen och hur mer eller mindre oförtäckta lögner får sätta agendan och påverka vår syn på världen och framtiden. ”Krig är fred. Frihet är slaveri. Okunnighet är styrka”, som Partiets slagord lyder i det fiktiva Oceanien. Paroller som lika gärna kunde vara citat hämtade från nutida auktoritära regimers propaganda eller national-populistiska partiers försök att undergräva fakta med falsarier.
I den här söndagens evangelium berättas att Johannes fängslats och att Jesus kommit till Galileen för att förkunna: ”Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet.” Johannes, mer känd som Johannes döparen, var son till prästen Sakarias och dennes hustru Elisabet. Den senare var släkting till Jesus mamma Maria, men det fanns fler kopplingar mellan Johannes och Jesus än så.
Johannes var en judisk asket i Judeens ödemarker verksam på 20-talet e.Kr. Han säga ha varit klädd i kamelhår och ha ätit gräshoppor och vildhonung till föda. Men inte minst var han känd för sin förkunnelse, för sitt budskap om att ”himmelriket är nära” och att folket skulle omvända sig, erkänna sina synder och låta sig döpas (Matt 3:1-12). En av dem som döptes av Johannes var Jesus, vilket blev inledningen på Jesus offentliga verksamhet. Johannes fängslades dock och avrättades år 30 e.Kr., efter att ha kritiserat Herodes Antipas äktenskap med sin brors hustru.
Johannes döparen brukar ses som en förelöpare till Jesus. Han bröt mark för den som skulle komma. I Johannesevangeliets inledning beskrivs det med följande ord lagda i Johannes mun: ”Han som kommer efter mig går före mig, ty han fanns före mig” (Joh 1:15). Precis som vi just nu inväntar ankomsten av den som redan har kommit, så visste Johannes att han var föregångare till någon som egentligen var upphovet till och drivkraften för hans egen förkunnelse.
När Johannes förkunnar att ”himmelriket är nära” så åsyftar han det Guds rike som Jesus uppenbarar med sin person och sina handlingar. Det som ytterst kännetecknar detta himmelrike avslöjas också på ett kondenserat sätt i Johannesevangeliets prolog: ”Och Ordet blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den ende sonen får av sin fader, och han var fylld av nåd och sanning” (Joh 1:14).
I Jesus tar Guds rike gestalt fullt ut. För oss är dock himmelriket mer diffust och fjärran. Kanske får vi uppleva glimtar av det, men möter det sannolikt mest i vår bön och längtan. Samtidigt gäller att Guds rike är påtagligt nära där nåd och sanning får sista ordet. Detta faktum kan ge viss tröst och visst hopp i en samtid där sanningen, skapelsen och medmänniskan offras på propagandans och populismens altaren. Tack vare den nåd och sanning vi själva får möta hos Jesus kan vi dessutom orka fortsätta tro på och verka för en mer hållbar och rättvis värld. Dag för dag får vi omvända oss till hans nåd och sanning. Och där nåd och sanning växer, ja där är Guds rike nära.