Skärtorsdagen: Det nya förbundet
Författare: Josef Schyborger, teologistudent
Andra årgångens texter:
Andra Moseboken 12:15-20
Första Korinthierebrevet 5:6-8
Lukasevangeliet 22:7-23
I kyrkoårets evangelietext för skärtorsdagen äter Jesus sin sista måltid tillsammans med sina lärjungar. Jesus uttalar ord under måltiden om brödet och vinet och menar att det handlar om hans kropp och blod. Vad är det som Jesus gör vid denna stund? Filosofen Nelson Goodman menar att våra ord skapar världar som vi lever i (Goodman 1978:6). Hur vi formulerar, vrider och vänder på ord, beskrivningar och sätt att uttala skapar världar. Goodman förstår alltså ord, begrepp och koncept inte som det som beskriver världen, utan det som skapar världen, konstruerar den och förändrar den. Vad är det för värld som Jesus skapar med orden ”Detta är min kropp” och ”mitt blod”? Och vad är det för värld som vi skapar när vi upprepar dessa ord under skärtorsdagen? Kanske uttrycker orden att Gud är involverad i världen, det fysiska och materiella.
Samtidigt så är det kanske så att Jesus inte begränsar sitt världsskapande till orden. Jesu världskapande, för att använda Goodmans terminologi, handlar också om handling. Hans lidande och död som strax ska komma involveras i orden som Jesus uttalar vid den sista måltiden och på så sätt är ord och handling lika mycket del av Jesu världsskapande. Måltiden delas också mellan dem som befinner sig i rummet. Jesu världsskapande handlar om hans kropp. Jesus binder intimt ihop sin kropp och blod med de deltagande i måltiden och formar den kristna gemenskapen därefter. Hur kan vi forma nya gemenskaper och nya världar att leva i under klimatkrisens tid? Jesu ord om att binda sig samman med människor, bröd och vin kanske kan inspirera oss att binda oss samman med växtlighet, djur och människor. Ett spänningsfält väcks dock inom mig: är det inte människans involvering och utnyttjande av djur och natur som är själva problemet med klimatkrisen på vilket lösningen är att människan ska avlägsna sig från djur och natur som behövt utstå människans härskande? Jo. Men kanske är det just därför som vi behöver en förändrad andlighet i klimatkrisens tid.
För första gången tillägnas nu individens livsstil ett eget kapitel i IPCC:s klimatrapport. Hur vi som individer lever, de val vi gör och våra vanor har betydelse för kampen i klimatkrisen. Det är tydligt att vi behöver ett nytt förhållningssätt. Alltså är det kanske inte endast mina levnadsval som måste förändras, utan även mig själv och hur jag förhåller mig till hela omvärlden. Andligheten måste förändras. I evangelietexten involverar Jesus en grupp av människor, bröd och vin, banal materia, i hans lidande och död. Kanske kan nattvarden vara en sådan världskapande andlighet där vi bjuds in att delta i Guds involverande i världen under skärtorsdagen där ord och handling är våra världskapande praktiker.
Källa: https://www.dn.se/vetenskap/ipcc-individers-livsstil-spelar-roll-for-klimatet/
Tips för vidare läsning: Nelson Goodman, Ways of Worldmaking (1978).