Jungfru Marie Bebådelsedag: Guds mäktiga verk

Författare: Olivia Salomonsson, pastor Equmeniakyrkan

Andra årgångens texter:
Mika 5:2-4
Romarbrevet 4:18-21
Lukasevangeliet 1:26-38

Att ställas inför det omöjliga uppdraget.

Plötsligt är hon där, varje fredag, utanför riksdagen – Greta Thunberg. När det pratas om henne så är det många gånger med ett underliggande hån i rösten ”tror hon verkligen att det här gör skillnad”, ”hon borde vara i skolan”. Men Greta får med sig flera, det ordnas klimatprotester i städerna och upprop på internet, preachers for future, och rörelsen växer. Trots det slutar inte hånen och när Greta uppmärksammas av tidskriften TIME Magazine som deras ”person of the year” lägger sig till och med den amerikanska presidenten i debatten och säger att 16-åriga Greta borde arbeta på att hantera sin ilska. Att ställa sig till förfogande på det sättet som Greta har gjort innebär att tvingas möta omvärldens åsikter. Det krävs mycket av en ung människa för att orka stå kvar när världen vänder sig emot dig.

Vad visste Maria om det som väntade henne efter att hon mötte ängeln? Förmodligen visste hon hur omvärlden skulle reagera, skammen som skulle falla över henne och hur människor skulle viska bakom hennes rygg när hon gick för att hämta vatten. Kanske anade hon att Josef kanske skulle lämna henne. Och hon står ändå kvar.

Trots den överväldigande kallelsen hon får, att bära Gud in i världen, så svarar hon ja. Maria är beredd att offra hela sitt liv för att göra det som hon vet är rätt. Trots att Maria var den utvalda, den som får bära Gud in i världen, så gör hon det inte ensam. Hon har Elisabet som vet hur det är när gudomligheten slår till i ens eget liv och vänder allt upp och ner. Och hon har Josef, som stannar kvar och uppfostrar en pojke som biologiskt sett inte är hans egen, trots att hans samtid förmodligen menade att han borde ha lämnat. Om vi, likt Maria ska kunna föra Gud in vår värld så måste vi – likt Maria – göra det tillsammans med andra. Vi kan inte vara kyrka på egen hand.

Varken Maria eller Greta kommer att rädda världen på egen hand och det är inte på grund av deras egen förträfflighet som de har hamnat i den situation där vi finner dem. För Maria hade det förmodligen varit lättare om hon inte levde i den tid och kultur som hon gjorde, om hon istället levde i en tid och på en plats där unga ogifta mödrar inte var något som förvånade omgivningen. För Greta hade det varit lättare om hon varit vuxen, varit politiker eller forskare eller vad som helst annat än det hon just är. Världen är inte alltid snäll mot tonårstjejer.

Men ibland är det just dem som världen behöver, de som vågar gå emot samhällets förväntningar och regler. Unga människor som vågar säga emot.

Forskarna är överens om att det krävs mycket av oss nu för att den pågående trenden ska vändas och stora delar av mänskligheten behöver ge upp delar av det som gjort våra liv så bekväma. Det kan kännas som att den gemensamma kallelsen vi alla fick i och med vår uppgift att förvalta jorden är överväldigande. Det kan verka som att vi ställs inför en hopplös situation. Vad kan du och jag egentligen göra, är det någonting som faktiskt blir bättre när jag sopsorterar och köper närproducerat, när jag köper kläder på second hand och lagar det som finns i garderoben. Spelar det någon roll att jag försöker göra rätt val? Blir det bättre när jag gör allt det här? Jag vet inte, men jag vet att ingenting blir bättre när jag väljer att låtsas som att ingenting är fel.

Gud föds in i världen för att rädda den, och precis som Maria fick kallelsen att vara en del av Guds räddningsplan får nu också vi det. Det kan kännas för stort för dig och mig, men precis som Maria är vi inte själva.

Greta är inte heller längre själv, det finns en hel rörelse som gör det de kan för att rädda skapelsen undan den katastrof vi själva har skapat. Som individer kan vi inte göra allt men, hur kliché det än låter, vi kan alla göra något. Så länge vi är beredda att svara ”Jag är Herrens tjänarinna/tjänare” när den överväldigande kallelsen knackar på: den allra första kallelsen i skapelsens historia, att förvalta och bevara den.

Föregående
Föregående

Femte söndagen i fastan: Försonaren

Nästa
Nästa

Tredje söndagen i fastan: Kampen mot ondskan