Tredje söndagen i fastan: Kampen mot ondskan

Författare: Lisa Westman, präst i Svenska kyrkan Njurunda församling

Första årgångens texter:
Första Samuelsboken 17:40-50
Efesierbrevet 5:1-9
Lukasevangeliet 11:14-26


Varsamma viskningar om räddning ekar vid varje fotsteg hon tar och hon förundras över skapelsens ljuvliga toner. Skapelsen som omfamnar henne, med sina ståtliga trädkronor, gyllene solnedgångar och rika natur. Förundras av sensommarsolens skimrande närvaro och himmelens färgstarka ljus. Samtidigt längtar hon efter svaren på varför vinterväglaget kommer allt tidigare och högsommarvärmen besöker oss allt längre stunder. Längtar efter svaren på hur skapelsen och mångfalden skall återställas till sin ursprungliga rikedom. Hur kan hon hjälpa till att laga det sprickor som jorden bär?

Allt vi gör spelar roll och sätter sina spår för den framtid och den värld vi vill uppnå. I Matteusevangeliet sänds Jesus ut i öknen för att prövas, han frestas vid flera tillfällen av Djävulen men väljer vid. Ett teologiskt sätt att se på det är att vi har ingen annan än oss själva att skylla, som människor är vi frestaren i öknen samtidigt som vi är den som försöker mota bort honom. (Matt 4:1–11) Det är vi människor som förstör något som vi själva är beroende utav. Mångfalden, skapelsen och framtiden. Människan överexploaterar, smutsar ner och tränger undan naturens resurser för egen vinning skull. Allt leder till att naturens mångfald tunnas ut, ekosystemet rubbas och vår tillgång till matförsörjning och dylikt bromsas.

Nu menar jag inte att vi som människor ska slåss mot varandra eller kasta skuld i varandras knän. Däremot, för mig som präst och teolog i ett lutherskt samfund känns det viktigt att lyfta fram dubbelheten i att en människa kan vara både rättfärdig och syndig i Guds skapelse. Av den anledningen behöver vi människor stanna upp ibland. Stanna upp, se oss i spegeln och erkänna vår dubbelhet mot skapelsen och som människor. Ingenting av det vi människor gör för att gynna skapelsens tillväxt är förgäves, om vi väljer att göra det i ljuset av Guds kärlek i världen. För om vi tar all den kärleken han har gett oss, om vi lever i den, då kan vi hjälpa jorden mer än vi tror.

I söndagens episteltext från Efesierbrevet uppmanas vi till precis detta, att leva i vishet och ljus. En gång var ni i mörker, men i Herren har ni nu blivit ljus. Lev som ljusets barn - ljuset bär frukt överallt där det finns godhet, rättfärdighet och sanning. (Ef. 5:8–9) I detta budskap finner vi vårt uppdrag i kampen mot ondska, vilket är temat för denna tredje söndagen i fastan. Läser man vidare i Efesierbrevets femte kapitel står som följande; se alltså noga upp med hur ni lever, inte som ovisa människor utan som visa. (Ef. 5:15) Jag känner hur orden tilltalar mig, drar mig till sig helt utan motstånd. Att tänka på vad man gör för klimatet och sedan låta sin livsstil förhålla sig till det, är ett sätt att leva som visa människor. Det är att med klokhet och omsorg leva som ljusets barn. Aposteln Paulus skriver i Efesierbrevet en uppmaning till församlingen att gå kärlekens väg, att välja det som är gott och som speglar Guds kärlek till oss. Jag tänker mig att den där dubbelheten i att var en rättfärdig och syndig människa, handlar om att kunna se sig själv i ljuset samtidigt som man ser sina egna skuggor. Att man kan erkänna den fallenheten utan att se sig själv som är ovärdig människa.

Vi befinner oss i skrivandets stund mitt i fastetiden. Fastan är till för att ge tid till eftertanke och bön, men också att avstå från sådant som hindrar oss i relationen till Gud, skapelsen, oss själva och medmänniskan. Det behöver nödvändigtvis inte handla om att du fastar från att äta. Kanske kan man se det ur ett bredare perspektiv och välja sådant som liksom djävulen i öknen, frestar oss eller leder oss mot ondskan. Det viktiga tycker jag är att man tar tiden innan att fundera på vad det innebär att fasta och varför. Som präst och med min kristna identitet ser jag det som ett viktigt åtagande att fundera på hur fastetiden kan vara till fördel både för mig själv och för klimatet. Därför har jag i år valt att klimatfasta, vilken handlar om att i hög grad avstå från sådan som bidrar negativt till klimatet och pröva nya sätt att leva.  

Jag har valt någon som bidrar massivt till koldioxidutsläppen, nämligen kaffe. Varför just kaffe kan man undra? Jo, kaffekonsumtionen i världen är en av de saker som ger ett stort avtryck på klimatet. Majoriteten av kaffet som produceras skapas i länder såsom Brasilien, Colombia och Vietnam. Detta medför att kaffet måste fraktas lång väg, vilket i sin tur leder till höga koldioxidutsläpp. Sverige ligger i nuläget på tredje plats som ett av världens mest kaffedrickande länder och vi konsumerar omkring 3 koppar om dagen per person. Sorgligt nog hälls stora mängder kaffe ner i avloppet, omkring 45% vilket motsvara ca 7,6 liter per person, per år. Återigen framkommer det där mönster av att vara en rättfärdig och syndig människa, vi människor slänger kaffet som vi själva producerar. Vad händer om vi tänker på detta varje gång vi gör en kopp kaffe? Kanske fylls vi av lite skam, men också den där visheten som Paulus uppmanar till. Om vi är medvetna om det kan vi göra något åt det. Nu kommer vi inte kunna stoppa kaffeproduktionen helt, men vi kan bidra till ett klimatsmart sätt att hantera både kaffet i sig, vilket typ av kaffe vi använder och mängden vi själva konsumerar. När fastan är över återgår jag troligtvis till att dricka kaffe oftare – nu ligger jag på två koppar dagligen och jag köper klimatsmart kaffe. Jag tänker också en extra gång på att välja kaffe med omsorg, välja sådant som har mindre negativ inverkan på miljön. Klimatsmart kaffe!

Tänk på att…
…inte slänga kaffe, 45% av den mat vi kastar i diskon är kaffe eller te. Spara kaffe i en termos.
…handla smart, genom att välja kaffe med eftertanke. Du kan välja ekologisk kaffe och bidra till minskad användning av giftiga kemikalier och minskat koldioxidutsläpp.
…det spelar roll hur du dricker ditt kaffe – olika sorter har olika påverkan på konsumtionen.

 
Vidare läsning:
Kaffe - Fairtrade Sverige – konsumtion av kaffe. 
Kaffe - Världsnaturfonden WWF

Föregående
Föregående

Midfastosöndagen: Livets bröd

Nästa
Nästa

Andra söndagen i fastan: Den kämpande tron