
BLOGG
Ekoteologisk bibeltolkning
Välkommen till vår ekoteologiska blogg! Här delar nätverkets medlemmar med sig av betraktelser kring kyrkoårets texter utifrån ett ekoteologiskt perspektiv. Vill du bidra med en text? Hör av dig till vår bloggredaktör Katja Stroeven så berättar hon mer!
Bloggen är för närvarande vilande, men tidigare inlägg finns att ta del av. Vill du ändå bidra med en text är du alltid välkommen att höra av dig!

Nittonde söndagen efter trefaldighet: Trons kraft
“Vilka hål behöver vi riva upp? Behöver något förstöras, är det något som måste störas? Behöver vi svettas? Hur ser den andlighet ut som gör det möjligt för Kristus att möta oss i vår nöd, rädsla och förlamning på ett sätt som befriar oss till hoppfullt handlande?“
På temat Trons kraft skriver Christoffer Sjödin om att bryta vår förlamning och finna ett hopp som bär.

Den helige Mikaels dag: Änglarna
“Det fysiska är mer än bara något som existerar och brukas eller missbrukas. Det förtjänar mer respekt, just för att vi inte vet när Gud kommer möta oss genom det.”
Inför den helige Mikaels dag skriver Matilda Hellgren om heliga marker, tunna ställen, beskärning och hur Gud möter oss i hela Skapelsen.

Sextonde söndagen efter trefaldighet: Döden och livet
“Evangeliernas berättelser om Jesus har ett ärende. De handlar om livets överraskning. De är berättelser som vill få oss att fortsätta, trots att det är för sent.“
Om livssträckor kantade av frustration och hopp, om skräck inför den okända framtiden och om en Gud som överaskar i det stora och i det små skriver Anneli Sandberg inför sextonde söndagen efter tredaldighet.

Femtonde söndagen efter trefaldighet: Ett är nödvändigt
“Den envishet som fått oss att gräva denna oändligt djupa grav och blunda för konsekvenserna av vårt agerande, den envisheten behövs om vi också ska orka titta upp och ta oss ut.”
Katja Stroeven reflekterar inför femtonde söndagen efter trefaldighet över gömd förändringspotential, motvilligheten att utmana det komfortabla status quo och vad kackerlackor har att lära oss om Guds skapande och förlösande kraft.

Fjortonde söndagen efter trefaldighet: Enheten i Kristus
“I detta så anas, inte att det går en skiljelinje mellan det skapade och skaparen, utan snarare att vi i allt står på samma nivå. Vi. Alla och allting, ropar och längtar efter Gud.”
Matz Malm delar tankar om iaktagelsens lärdomar, spadtag, sökandet efter medskapelser och våran gemensamma lovsång till Gud på temat kristen enhet inför fjortonde söndagen efter trefaldighet.

Trettonde söndagen efter trefaldighet: Medmänniskan
Utifrån den Gyllene regeln skriver Sofie Söderin om klimaträttvisa och att göra motstånd mot rådande destruktiva normer.

Tionde söndagen efter trefaldighet: Nådens gåvor
”Ty den som är minst av er alla, han är stor.” Guds rike är uppochnervänt! Små är stora, stora är små, barnen är störst. Hur blir det om vi tar det på allvar? Att ha barnfokus i allt vi gör. I kyrkorna, i samhället, i politiken, i ekonomin.
Helena Fhager skriver om barnen, om Jesus som barn och att ta de minstas perspektiv för att få ett hållbart fokus.

Nionde söndagen efter trefaldighet: Goda förvaltare
“Berättelsen inbjuder till kreativt aktörskap, utifrån premissen att kärleken och omsorgen kommer först. Det finns ett annat ord för det: Jesus myndigförklarar oss.”
Anneli Sandberg skriver om hur söndagens texter berör förändringsvillighet, pengavärde, trygghet och aktörsskap i klimatnödens tid.

Åttonde söndagen efter trefaldighet: Andlig klarsyn
“I vår tid försöker vi likväl navigera och finna livet. […] Och kanske är det först när vi vågar utmana oss att välja bort och skala av det vi ser som självklart i vår bekvämlighet som vi finner livet i vidare mening?”
På temat Andlig klarsyn reflekterar Cathrine Fernlöf över utmaningen att som kyrka och som kristna individer våga se oss själva med ärliga ögon. Var hämtar vi vår motivation och är alla motiv lika uppmuntrade?

Kristi förklarings dag: Jesu förhärligad (2)
“Vi står maktlösa inför det som är större än oss. […] Det vi kan se men samtidigt inte fånga in. Det som är himmelskt och jordiskt. Skapat och ändå inget vi kan rå över. Livet.”
Cathrine Fernlöf skriver om mänskligt självsabotage, rädslan för det okontrollerbara, gudomlig guidning och gudsuppenbarelser i det otydbara inför Kristi förklarings dag.

Kristi förklarings dag: Jesu förhärligad (1)
“Vad är det att leva sitt liv stärkt av Guds närvaro som ett liv i livets tjänst, just nu och här där jag lever och med det jag är och kan?“
Hanna Stenström reflekterar över den hjälp och fördjupning för den som vill leva i Jesu efterföljd som finns att utforska och finna inför Kristi förklaringsdag.

Fjärde söndagen efter trefaldighet: Att inte döma
“Till vår uppgift idag hör ju att, tillsammans med alla människor av god vilja, vidga den kritiska prövningen, utan att tappa det egna ansvaret.”
På det ofta hänvisade temat Att inte döma skriver Hanna Stenström inför Fjärde söndagen efter trefaldighet om risken för moralism, (bibliskt) hyckleri och balansgången mellan gemensamt och individuellt ansvar.

Johannes döparens dag: Den högstes profet
Inför Johannes döparens dag skriver Fredrika Gårdfeldt om att låta ilskan över världens orättvisor bli till handling på vägen mot frid och fred.

Midsommardagen: Skapelsen
“Färre håller sig idag till valspråket ”jag vilar, alltså är jag”. I de bibliska berättelserna hänger dock vilan intimt samman med existensen, både för Gud och hela skapelsen. Ja, vilan i ”varat” förefaller här helt central i och för livet.”
På midsommardagens tema “Skapelsen” skriver Magnus Myrberg om vila som praktik och om Jesus “retreatbefallning”

Andra söndagen efter trefaldighet: Kallelsen till Guds rike
“Om vi försöker vara perfekta och hitta de mest effektiva lösningarna, de bästa strategierna så kommer vi fastna i passivitet. Som syndare kan vi pröva, misslyckas och pröva igen.”
Johan Garde skriver om hur ärliga, självgranskande blickar som ser bortom krav på perfektionism är nödvändiga för att få kyrkan att agera, att vara i rörelse och kämpa för Gudsrikets utbredande.

Pingstdagen: Den Heliga Anden
Inför pingstdagen skriver Anneli Sandberg om andlig och bokstavlig törst och om längtan efter att få fira att vi tagit oss igenom vår tids ökenvandring.

Söndagen före pingst: Hjälparen kommer
Utifrån berättelsen om Elias möte med Gud i en stilla, susande vind skriver Embla Trygg om att våga be om hjälp och att våga dela sin sorg och sina tårar med andra.

Femte söndagen i påsktiden: Att växa i tro
Åke Jonsson reflekterar på temat “Att växa i tro” kring vad som är en sund och hållbar tillväxt, både i fråga om människans levnadssätt i stort och om individers tro.

Tredje söndagen i påsktiden: Den gode Herden
Sofie Söderin skriver inför tredje söndagen i påsktiden om herdeyrkets comeback, fårens goda minne och om ett relationellt sätt att leva som väg till ett mer hållbart liv.

Andra söndagen i påsktiden: Påskens vittnen
“Jesus har uppstått! Det skanderade vi förra veckan, men nu har verkligheten hunnit i kapp. Är det verkligen så att vi kan vara glada? Vågar vi hoppas på en bra framtid?”
På temat Påskens vittnen skriver Stina Tysk om Tomas tvivlaren som en medvandrare i osäkra tider och om uppståndelsen som sker oavsett om vi lyckas uppbåda vårt hopp eller inte.